Snön faller fortfarande och ligger faktiskt kvar på marken.
Vilket jag inte trodde.
Hoppas på att den stannar några dagar och vi får myst oss riktigt ordentligt.

Själv mår man så där.
Såå fruktansvärt trött, känner mig knäckt.
Känns som att man försöker och försöker men endå blir det inte som man vill.
Hemska att säga det men jag trodde inte att man kunde må så här dåligt av att försöka vara en bra förälder, ge uppmuntran och samtidigt försöka förbereda dottern för livet.
Syskonet som är på väg. Uppmuntra då lillasyster kommer och hälsar på oss på fredag.
Julen. Försöker fixa och trixa så att alla ska vara nöjda och glad. Inklusive jag själv.
Göra hemmet till en mysig vår för oss alla.
Städa, julpyssla.

Känns som att jag förtillfället står på en och samma plats och stampar.
Kommer ingen vart. Orkar ingenting. Är helt död i både kropp och själ.
Jag vill inget annat än att få orken tillbaka. Jag är trött på allt nu.
Vill inte mer.
Nu får det ta slut.

Jag vill inte vara mamman som tjata och gråter om vart annat.
Jag vill ha tillbaka min ork.
Mitt engagemang, mitt muntra humör. Mitt jag!!