Nu låter det helt annorlunda

3 dagar kvar tills BF...

När jag vaknade och kom ner i morse..
(ja jo ni läste rätt, uppe med tuppen vettu - 04:40)


Slog det mig att jag kommer att sakna min mage när knotten är ute.
Att känna knotten rumla runt och slå.
Hicka och trixa på där inne.

Jag kommer ju å andra sidan kunna lägga min kärlek på knotten istället.
Pussa,känna, krama, mysa allt det där underbara som man sett framemot.
Men magen kommer ju att försvinna.
Jag kommer ju inte att ha nåt där inne längre.
Som busar och bökar. Får mig irriterad men endå nöjd och lycklig på samma gång.

Kommer bli en ordentlig omställning.
Att det är nästan 8 år sedan sist gör det nog inte lättare.
Att folks syn på barn och uppfostran har förändrats så totalt gör inte att man känner sig tryggare för det som komma skall heller.
Jag vet ju var vi står, men all ny fakta som kommit, alla skrämsel fakta skrämmer mig faktiskt.

Att inte kunna styra framtiden själv gör mig livrädd.
JAG = Kontrollfreak...

Har jag inte kontroll blir jag nog näst intill gaalen.

3 Dagar kvar som sagt.
3 Dagar som jag ska försöka njuta helt och fullt utav (kanske några till om knotten inte vill).

Idag ska vi iväg med Shola på ögonundersökning.
Fick en remiss till henne för x-antal månader sedan och idag är det äntligen dags.
Får se vad Fabro ögonläkare säger om hennes syn. Om det blir glasögon eller ej.

Förhoppningsvis så kan vi handla lite på vägen oxå.
Har inte kunnat sova alls inatt.
Blandade tankar och drömmar om knotten och jul.
Har inte ens planerat julafton hemma hos oss.
Inte införskaffat mat eller nåt.
Inte ens gjort en lista.
Förrens i natt!!

Då jag har legat och sovit, vaknat tänkt igenom julbordet.
Vad vi ska handla, vad vi ska äta, när, var och hur..
Har kanske sovit max 5 timmar allt som allt i natt.

Så vi får se om vi hinner med nåt sådant idag eller om det får bli imorgon.
Känns jätte knas att det är jul om 1 vecka, och att vi då kanske inte är 3 i familjen utan 4a..
Klapparna ligger under granen. Inte alla men dom som kommer från släkt som inte kommer träffa oss förrens knotten är född.
Där ligger även en del till knott.

Idag fyller Vincent 9 år , Stora killen.
Om 2 dagar är det Mandisens tur.. *S*
Hon är ingen Mandisen längre, det var hon när hon var en liten skit ;0)
19e blir hon 8 år.
Och snart även hon storasyster.
Herregud vad tiden går snabbt förbi en.

Tror jag har någon ångest eller nåt för att tiden springer förbi och livet går vidare.
Barnen växer, vi får nya liv till oss.

Oj oj oj... Den tankegången tror jag vi tar en annan gång.
Skulle nog kunna sitta och blogga resten av dagen om jag inte sätter stopp nu!!

Min dröm om en vit trappa är uppfylld